Quantcast
Channel: Gear & Tech🛠 – BLUR
Viewing all 245 articles
Browse latest View live
↧

Sailing Record Àr live

$
0
0

GÀnget bakom Seascape har skvallrat om det hÀr ett tag.- Och nÀr man började leverera bÄtar med trackers pÄ, sÄ förstod man att nÄgonting var i görningen.

I nĂ„got skede fick jag ocksĂ„ ge lite feedback till utvecklarna, vilket alltid Ă€r kul. BĂ„de som seglare, entreprenör och ingenjör i datateknik


Och nu Àr alltsÄ Sailing Record live.

LÀtt att ladda upp. Jag tog hela dagar, sÄ rÀknade tjÀnsten sjÀlv ut var man var snabbast. FrÄn Expedition var det smidigt att spara som GPX, och det finns mÄnga bra sÀtt att konvertera logg-filer frÄn plotters och annat.

What & Why?

Why do we love sailing? Is it because of or despite rainy days with no wind, or windy days when we feel like heroes just because we made it back to shore? Or is it because of or despite the complexity of our sport?

Whatever the reason, the pace of modern life brings a constant struggle to accommodate time for traditional sports like sailing that require lots of time and logistics, plus the need for a crew and favorable weather conditions.

So why wouldn’t we exploit the technology that we already carry in our pockets and start enjoying our favorite sport on our own terms? Yes, the scoreboard is online and some competitors will never meet in person, but the wind, the waves and the almost magical machines we call sailboats are still very much part of this game. The difference is that in this one you can compete on your own terms and time.

Jag passade pÄ att trycka in nÄgra av vÄra repor. Dels den frÄn Helsingborg till Göteborg hÀrom Äret, men ocksÄ den vi gjorde hÀr om veckan. DÄ var det uttalade mÄlet att komma hem med en bra 500-metersrepa, och det blev ju ganska ok med 15.72 knop.

sailingrecord_500m

BÀsta 1-timmesfarten kommer frÄn Kattegatt nÄgonstans; 12.56 knop.

sailingrecord_1tim

More from our site

The post Sailing Record Àr live appeared first on BLUR.

↧

Julklappstips 2016

$
0
0
chr16_elsvtrom-speaks

Årets finaste julklapp Ă€r en sliten seglingsbok. Ge bort din egen eller leta pĂ„ antikvariat.

Efter att man lĂ€st dem sĂ„ förstĂ„r man att de grundlĂ€ggande drivkrafterna i vĂ„r sport Ă€r samma nu som dĂ„. Och att vi kanske kan lĂ€ra oss en del frĂ„n mĂ€starna. Vill man fĂ„ en lite lagom dos redan nu sĂ„ lĂ€ser man den hĂ€r artikeln: “According to: Paul ElvstrĂžm”.

Entypssegling borde ocksÄ ligga under granen? Oavsett om det Àr i J/70 eller nÄgot annat. Kan vi fÄ se ett trendbrott under kommande Är sÄ tror jag det hade varit bra för svensk segling.

Blur Fastnet Race

Vill man ge nÄgon en upplevelse för livet, sÄ ser man till att de fÄr segla Fastnet. PÄ egen bÄt eller hos nÄgon annan. Just do it!

chr16-gopro

OK. Nu till de hĂ„rda klapparna. Överst pĂ„ min lista stĂ„r en ny GoPro. Jag har ju slitit ut ett par, men det har definitivt varit vĂ€rt besvĂ€ret (och kostnaden).

cgr16-fusion-stereoactive-portable-watersport-stereo-and-activesafe-kit-fusion-stereo-active

Att skruva i högtalare i bÄten kÀnns alltid trÄkigt. Nu finns det massa fina portabla högtalare, och Fusions senaste, StereoActive, kÀnns ganska optimal? VattentÀt, flytande och med smarta fÀsten. Funkar den pÄ en paddleboard, sÄ borde den funka överallt.

chr16_blb1

Skall man segla solo pÄ havet sÄ kan det vara lÀge för en PLB. Dyr, men den ultimata larm-prylen om man ramlar i och ser bÄten segla ivÀg.

chr16-chest-pack-on-dv-person-mr-copy

SjÀlv har jag min PLB och lite andra sÀkerhetsprylar i en Spinlock Chest Pack. Kan varmt rekommenderas.

chr16-wichard-aquaterra

Knivar. Ett outtömligt Àmne för seglare, fiskare och mÄnga andra. De senaste frÄn Wichard ser fina ut.

cgr16-dyneema

Bland det roligaste man kan fÄ Àr nÄgra rejÀla lÀngder Dyneema och ett paket splitsnÄlar (eller en D-splicer). Sedan kan man lÀra sig splitsa ögon, loopar och soft-schackel. RÀcker hela julen.

chr16-will-oxley

Mer lĂ€sning. “Modern Race Navigation: Expedition Software in Action” tar sĂ„ klart upp massa tekniska saker, men framförallt beskriver Will en approach till setup, kalibrering ch hur man fĂ„r störst nytta av prylarna.

chr16_ultimate-sailing

Och sÄ klart Àr aldrig en seglingskalender fel. Som vanligt toppar Ultimate Sailing, Rick Tomlinson och J/bloats min lista.

cgr16_2017_j70_cover-32415-910-630-100-c

More from our site

The post Julklappstips 2016 appeared first on BLUR.

↧
↧

Shorthanded: going from J/105 to J/109

$
0
0
j109sh-5

Some interesting questions from a shorthanded sailor that’s upgrading from a J/105 to a J/109.

Hopefully this will help somewhat.

Thanks for taking some time to respond on my questions.

As said, I just bought a J/109.

Very proud.

In my search for a new boat where also on the shortlist a Dehler 36sq, X-37 and Grand Soleil 37. My J/105 did a marvellous job, and i liked it very much. So why change brand. I sail 40% solo and 40% duo. The J/109 has also a good name sailing shorthanded.

In the shorthanded class I saild with the J/105 we have a couple of J/109 competing. And I have seen some speed difference in different conditions. Your experience?

But the questions I would like to ask:

On the 105 during up wind I could helm and do mainsail. Second man on the rail. Now I read that on a J/109 it pays to put the 2nd man on the main sheet and work it?

Is she sensitive for traveller?

The 105 had a full size door as a rudder and would steer almost always. Did you find the 109 with some heel, ‘tricky’?When put a reef in the main? And how soon you put in a reef in your jib or host a #4.

We use ORC as a handicap format here, I will calculate how many sec it will cost me to measure a #G2.
Did u use shorthanded a overlapping sail? Or to much work?

About hosting gennaker, on the J/105 I use to do this from the bag that I placed just aft of the shrouds. And sometimes from the cabin? What was your favourite spot? And the worst?

Backstay. On the Internet you read that it needs to be shorten, to get the right amount of tension. Do you agree?

If you would comment on this, I am sure it would be very fun to read, as all the other articles, during the holidays ;-)

Many thanks and again Merry Christmas.

j109sh-1

First off, the J/105 and J/109 are quite different animals.

The J/105, like the J/111, is primarily an offshore boat that does great on a reach. It needs some wind to get moving, and it’s can be hard to point upwind. Lots of stability makes it a great shorthanded racer that can be pushed really hard.

The J/109 is designed more with windward/leeward racing in mind. Excellent boat upwind, but a bit tender compared to the J/105. Will be faster in anything below 10 knots, and may struggle with stability when the wind is up.

j109sh-2

Steering, backstay & mainsail? As said, the J/109 has less stability, and a bigger mainsail, so it’s more demanding upwind when you’re powered up.

It definitely pays off to work the mainsheet, and in puffy conditions it’s great to be two. At least in the beginning. After a while you learn the boat and it’s ok to both drive and trim the main. We usually tried to work the sheet to get twist while still keeping the boom in to be able to point.

Compared to the 105, you’ll have more modes upwind. Poining is realtively easy, but keep your eyes on the target speeds. Achieve them first before trying to go high. It may take a season or two to get there, but then you’ll be able to do wonders on the upwind legs.

We didn’t have any issues with the backstay, but keep in mind that hard = fast. You need to get the main really flat while keeping the headstay straight in 16.-20 knots. And it’s often more backstay than you thought from the beginning.

Below are our numbers. Shorthanded with jib and no weight on the rail, 150% genoa is with max one-design weigh on the rail. In a few years you’ll learn to do +6.80 upwind with 2 as well :-)

blurspeedguide109

Genoa or just the jib when shorthanded? We used the jib. Worked great in most conditions, except 4-6 knots and choppy seas (not very often) and in TWA 60-90 where the genoa works better. But the lower rating will make your life easier.

Note that the 105% J3 that usually comes with the boat is designed for 16+ knots and pretty flat. We did a “medium” jib that worked through the whole range, with a “sweet spot” in 10 knots.

Also, if it’s not fitted already, a good “in-fucker” on the jib is essential. The boats loves to get the jib-sheet just inside the grabrail (=8 degrees sheeting angle). It takes some practice, but well worth it. If you need inspiration for the setup, look at a J/111.

j109sh-3

Gennaker set, What was your favourite spot? And the worst? We always set from a bag, to leeward behind the jib. Behind the shrouds it’s hard to pre-run the tack, and it’s easy to get it in the water. Up front it’ll be inside the lifelines and through the pulpit until you hoist.

We used a sock for a while, but nowadays we just sokh the A5 (or heavy weather gennakers when solo). Less hassle to hoist from the bag, and do a takedown behind the main or “letterbox” over the boom. See video below (@3:50).

j109sh-6

Good luck with the J/109. It’s a great boat and you’ll have lots of fun learning to sail it.

Feel free to ask more questions.

More from our site

The post Shorthanded: going from J/105 to J/109 appeared first on BLUR.

↧

Cruising-gennaker till Sun Fast 40.3?

$
0
0

Dagens lÀsarfrÄga.

Kom ihĂ„g att utgĂ„ngspunkten Ă€r cruising, men med “körglĂ€dje”.

Jag vet vad jag tycker, men det finns sÀkert fler med bra input.

PĂ„ vĂ„r familjebĂ„t efterstrĂ€var jag att anpassa segelgarderoben sĂ„ att vĂ„r 40-fots performance cruiser blir sĂ„ lĂ€tthanterlig som möjligt med liten besĂ€ttning utan att för den skull prioritera ner “körglĂ€djen”. Första steget var att sĂ€lja rullgenuan och i stĂ€llet segla med 107% fock som kompletterades med Code0 halsad i permanent peke, sydd plant i stark laminatduk sĂ„ att den har ett register som begrĂ€nsas av bĂ„tens rĂ€tande moment. (Inte som de racinganpassade bukiga breda i nylonduk.. som inte hĂ„ller för trycket. ) Code 0 har varit ett fantastiskt hĂ€rligt segel för familjen i alltifrĂ„n lĂ€tt bidevind till bĂ„de lĂ€tta och friska undanvindar. Mycket lĂ€ttare att fĂ„ det att fylla Ă€n en gammal tung rullgenua pĂ„ slör o lĂ€ns.

Men det saknas en sista pusselbit och det sista steget Ă€r att byta spinnakern mot en top-down-furlad gennaker. Min mĂ„lbild Ă€r att ha tre rullar, fock, code0 och gennaker, lite inspirerad av de franska ensamkappseglarna. Fall och halspunkter Ă€r förberedda för detta. FrĂ„gan Ă€r nu: Vilken storlek & skĂ€rning pĂ„ Gennaker ska jag ha för att fĂ„ ett segel som kommer anvĂ€ndas maximalt och ge mycket glĂ€dje! Ska det som en segelmakare uttrycker det vara en “ofantligt stor typ A2” eller en mer konservativ G3 (finns inte lĂ€ngre i NS sortiment?). Jag har följt trĂ„den om shorthanded SRS och lĂ€st att större segel trycker ner stĂ€ven och blir svĂ„rare att hantera. FrĂ„n vilken vindhastighet fĂ„r jag det problemet – eller upp till vilken hastighet har jag mer glĂ€dje av ett stort segel?

BÄten Àr en Sun Fast 40.3. Kanske kÀnner du inte Sun Fast 40.3 sÄ vÀl, men i mÄnga avseenden Àr den lik Arcona 400 men nÄgot lÀgre rigg.

Indata:
J 4 220
I 15 530

Notera:
Ledare för gennakerfall Àr placerat ca 500 mm över original ger I-mod ca 16 meter
Halspunkt för “tackline” sitter ute pĂ„ peke, ca 70 cm framför förstagsfĂ€stet ger “J -mod” ca 4,9 meter

FÄtt detta frÄn segelmakarn sÄ jag vet vad att speja efter pÄ begagnatsidan:

min ideal max
förlik 16,1 16,4 17,4
akterlik 14,0 14,9 16,0
underlik 
 8,2 9,5
1/2-bredd 
 8,6 10,0
Area 111,0 136,0

Vad trycker du Àr det mest rÀtta seglet för mig och min familj? TÀnk solosegling.. sÄ tror jag det blir bÀsta utgÄngspunkten..

Storlek? SkÀrning? Dukvikt? Etc?

/// Fundersam familjeseglare

More from our site

The post Cruising-gennaker till Sun Fast 40.3? appeared first on BLUR.

↧

LĂ€rdomar | Silverrudder

$
0
0

Detta Ă€r del 6 i serien “Vad lĂ€r man sig pĂ„ 10 Ă„r?”

Man lÀr sig ganska mycket visar det sig. Framför allt om man seglar olika bÄtar och mÄnga olika typer av kappsegling. Och man inser att det gÄr att pusha grÀnserna ganska mycket hÄrdare Àn man trodde.

Inga paralleller i övrigt. Men historiskt Ă€r det vĂ€l seglare som har struntat i vad som gĂ„r och inte – och tagit disciplinen till nĂ€sta nivĂ„. Paul Cayard seglade Whitbread som det vore en bansegling – idiotiskt dĂ„, men idag kör alla (minst) sĂ„ hĂ„rt). Russel Coutts nöjde sig inte med hur man seglat AC historiskt. Och fransmĂ€nnen har vĂ€l i vinter visat att man seglar solo runt jorden nĂ€stan lika fort som med full besĂ€ttning.

Det Ă€r vĂ€l en av anledningarna till att jag gillar shorthandedsegling – och nu senast solosegling. Att det ger mig en möjlighet att testa var mina grĂ€nser gĂ„r.

Med full besÀttning hade det inneburit en riktigt seriös satsning vilket hade kostat mycket och tagit tid som jag inte har. Men shorthanded sÄ gÄr det att göra i mindre skala.

Min första, och största, aha-upplevelse var Silverrudder 2014 dÀr jag lyckades vara snabbaste enskrovsbÄt runt Fyn i vÀldigt varierade förhÄllanden. Hela storyn hÀr.

3 lÀrdomar

Med rÀtt setup, rÀtt attityd och lite trÀning kan man segla en bÄt solo riktigt fort.

TĂ€nker man igenom segelsĂ€ttning, och i vilka vindstyrkor olika segelkonfigurationer funkar, samt förenklar bytena mellan dessa – sĂ„ kan man segla bĂ„ten förvĂ„nansvĂ€rt effektivt. Och precis som vid doublehanded- eller offshore-segling gĂ€ller det att inte nöja sig och skylla pĂ„ förutsĂ€ttningarna.

HÀr kommer trÀningen in. Har man bra koll pÄ sin bÄt,. sÄ gÄr det relativt snabbt att hitta nya mÄlfarrter och crossovers mellan olika segel. Har man inte det, sÄ kan det ta lite lÀngre tid. Det viktiga Àr att man kommer ut och lÀr sig hur bÄten funkar nÀr man Àr sjÀlv. Och ocksÄ hur man sjÀlv, som den uppenbara flaskhalsen, funkar i olika situationer.

Den största skillnaden handlar om planering och beslutsfattande.

Precis som man behöver lÀngre tid pÄ sig för manövrer nÀr man Àr tvÄ, sÄ Àr det Ànnu viktigare nÀr man Àr sjÀlv. Och konsekvenserna nÀr man gör fel blir mycket större. Saker som jag fixar enkelt med full besÀttning, och som gÄr att fixa pÄ tvÄ, kan vara helt omöjliga eller ödelÀgga ett race nÀr man Àr sjÀlv.

Och det Àr faktiskt beslutsfattandet som jag tyck,er Àr lÀckrast nÀr man Àr solo. Jag behöver segla bÄten fort, förbereda byte av gennakern, pricka layline och ha strategin klar för nÀsta ben, ha koll pÄ navet och andra bÄtar, packa en gennaker och se till att dricka och Àta nÄgot för att orka (och fatta bra beslut).

Och jag hinner inte göra allt detta.

Hur prioriterar jag.

HĂ€r försöker jag hitta olika system för att prioritera rĂ€tt (typ sĂ€kerhet-nav-speed-mat-
) och hela tiden gĂ„ igenom denna loop. Som sĂ„ klart kan Ă€ndras lite beroende pĂ„ var man Ă€r i racet. Jag försöker ocksĂ„ göra en “runbook” dĂ€r jag listar vilka beslut som mĂ„ste tas var, och var jag mĂ„ste skĂ€rpa till mig.

Det Ă€r hĂ€r man upptĂ€cker skillnaden mellan att “ta det som det kommer” och ha en plan för hur man skall prioritera olika saker.

Och det Àr vÀl hÀr tredje lÀrdomen kommer in: man orkar mer Àn vad man tror. Oavsett om det Àr ett gennakerbyte, ett extra slag pÄ ett skift, eller konstant trim för att nÄ mÄlfart. FÄr man vila ett par kvartar sÄ kan man köra banseglingstempo resten av tiden :-)

More from our site

The post LĂ€rdomar | Silverrudder appeared first on BLUR.

↧
↧

J/111 BlurÂł | Sail Chart

$
0
0

I en annan trĂ„d om gennakers, sĂ„ diskuterades vilka vinklar man seglar med olika segel. Jag publicerade dĂ„ vĂ„rt sĂ„ kallade “sail chart” (eller “crossover-chart”). Större version hĂ€r.

Det Àr ju en tabell och visualisering av vilka segel som funkar i vilka förhÄllanden, med TWA (sann vindvinkel) pÄ X-axeln och vindstyrkan i knop pÄ Y-axeln.

SÄ om det blÄser 10 knop och jag skall segla TWA 120 (lite öppen halvvind) sÄ Àr det A3-gennakern som gÀller. Jag kan ocksÄ gissa mig till att det Àr en ganska nÀra sweetspot för den, dÄ det Àr lika lÄngt till code 0 som till A2. Hade jag hamnat i grÀnslandet mellan tvÄ segel hade valet varit svÄrare. Vi kan ocksÄ se att jag Àr i övre delen av vinregistret för den vinkeln, sÄ ökar vinden nÄgra knop sÄ behöver jag byta till A5, eller segla lite lÀgre.

Naturligtvis finns det en del överlapp mellan seglen, och andra faktorer kan spela in kring hur man vÀljer sina segel, men vi tycker det Àr vÀldigt bra att ha denna fakta som utgÄngspunkt.

Extra anvÀndbart Àr det i Expedition, dÀr programmet tittar i tabellen och föreslÄr segel:

HÀr skall vi till Mark0, 1.59 distans med A0 (egentligen Code 0). Sedan Àr det lÀge att göra klart A3 för en halvtimme med TWA 126 (typ).

Naturligtvis mÄste alla siffror tas med en nya salt, men med ovanstÄende sÄ har man i alla fall nÄgot att utgÄ ifrÄn.

SÄ hÀr sÄg det sail chart som North Sails hade för J/111. Det var detta + vÄrt gamla för J/109 som vi utgick ifrÄn. Man kan börja med nÄgot sÄnt hÀr, eller bara börja med ett vitt papper. Sitter man ner nÄgra stycken + segelmakaren sÄ kan man ganska enkelt resonera sig fram till vilka segel som funkar i vilka vindstyrkor och vinklar.

Vissa saker kommer man att vara kristallklar kring; “vi byter frĂ„n J1 till J2 i 10 knop pĂ„ kryss”, eller “J1 funkar till 12 knop, och J2 Ă€r kanske körbar frĂ„n 8”? Att tvingas enas kring detta Ă€r nyttigt i sig.

Andra saker har man ingen aning om; “hur högt kan vi gĂ„ med A2 egentligen”? “Men Ă€r det inte snabbare med code i den vinkeln”? DĂ„ kan man göra en gissning, men ocksĂ„ sĂ€tta upp det pĂ„ en lista över saker som mĂ„ste provas i verkligheten. Ibland fĂ„r man dessa data under race, men ofta klan det vara bĂ€ttre att gĂ„ ut en kvĂ€ll för att testa tvĂ„ segel mot varandra under lite mer ordnade förhĂ„llanden.

Vill man vara high-tech sÄ loggar man data i Expedition eller liknande, men i de allra flesta fall sÄ löser man det med kalibrerade instrument, papper och penna.

Det Àr mycket jobb, framförallt i en ny bÄt, men jag tycker att det Àr vÀrt besvÀret och man lÀr sig extremt mycket pÄ vÀgen.

SÄ hÀr kan ett sail chart ocksÄ se ut nÀr Henrik SÞderlund (ansvarig för VO70 Telefonicas garderob) skissar pÄ en servett :-)

More from our site

The post J/111 BlurÂł | Sail Chart appeared first on BLUR.

↧

Fathead
 flipp eller flopp?

$
0
0

Ännu en lĂ€sarfrĂ„ga:

Fathead blir allt vanligare, speciellt pÄ moderna prestanda-inriktade bÄtar.

Har kollat med en del segelmakare och seglare men Äsikterna skiljer sig ganska rejÀlt.

Vissa sÀger en fatheadstor endast Àr positivt pÄ undanvind för planande bÄtar, andra sÀger fatheaden Àr suverÀn pÄ kryssen eftersom den automatiskt twistar ut vid vindbyar e.t.c. Och andra avfÀrdar fenomenet som ett mode som snart Àr passé.

More from our site

The post Fathead
 flipp eller flopp? appeared first on BLUR.

↧

VHF-nödantenn 2.0

$
0
0

Efter att det rapporterades om antennstrul pÄ VO65 Scalleywag, och att man kanske inte kunde hitta AIS-transpondern frÄn den som fallit i vattnet, sÄ började jag fundera pÄ hur nödantennen egentligen sÄg ut.

Det Àr ju en sÄdan sak som man bara köper för att man mÄste ha det enligt reglerna. Och sÄ funderar man inte sÄ mycket mer pÄ det.

Det man normalt tÀnker Àr att den skall gÄ att koppla in i i VHF:en efter att masten ramlat ner (eller antennen blÄst bort).

Men. Det Àr ju troligare att man vill koppla in den i sin AIS, och i alla fall för mig sÄ Àr det tvÄ olika kontakter.

Att min VHF, en Standard Horizon GX2100, ocksÄ har en AIS-mottagare Àr ju en bonus om den vanliga AIS:en skulle sluta fungera. Men dÄ behöver man ocksÄ kunna koppla förbi mastantennen sÄ den gÄr direkt in i VHF:en, och ej via splittern. OcksÄ detta krÀver en liten adapter.

Till sist (nÀr man ÀndÄ var igÄng) sÄ lÀt jag göra en koppling för att kunna koppla den lÄnga nödantennen till den handhÄllna VHF (Standard Horizon HX851) som finns i vÄr grab-bag.

SÄ dagens tips Àr att klura pÄ vilka scenarion som Àr troliga, och hur man kan lösa dem pÄ ett enkelt sÀtt nÀr det verkligen behövs.

Stort tack till gĂ€nget pĂ„ Ramantenn som kan sĂ„nt hĂ€r – och som stĂ„r ut med mina dumma frĂ„gor


The post VHF-nödantenn 2.0 appeared first on BLUR.

↧

Startfunktioner i H5000

$
0
0

Det Àr inte alltid lÀtt att lita pÄ ny teknik.

Men nĂ€r det gĂ€ller att pricka en lĂ„ng startlinje i full fart sĂ„ gör moderna hjĂ€lpmedel det mycket enklare. Man kan ju fundera pĂ„ hur mycket berĂ€kningar som ligger bakom, nĂ€r Peter Burling gör det pĂ„ en meter nĂ€r i 30+ knop


NÀr vi började anvÀnda expedition seriöst, kan ha varit 2010, sÄ var mÄnga ombord tveksamma. SÄ vi lade ett par trÀningspass dÀr alla ombord fick gissa hur lÄng tid det skulle ta att pricka en linje frÄn lÄngt avstÄnd. Ingen lyckades slÄ Expedition, mer Àn enstaka gÄnger.

Även solo kör jag oftast en full startsekvens med hela apparaten kring startlinje och gör nĂ„gra teststarter. Det ger mig bra referenser och en trygghet kring var jag Ă€r i förhĂ„llande till linjen. Lite överambitiöst kanske, men det tar inte mycket tid och det Ă€r skönt att ha fasta rutiner.

Vi har ju ocksÄ kört ProStart pÄ J/70, och var nu lite sugna pÄ att se hur det funkade pÄ B&G H5000 som har mÄnga av de hÀr funktionerna inbyggda.

Det roligaste var egentligen första gĂ„ngen vi startade i vĂ„ras. Det var pĂ„ HH Skagen Race, och vi pingade mĂ€rkena i Expedition (man kör ju fram till respektive startboj för att tala om för Expedition var de ligger). Plötsligt dök den hĂ€r displayen upp pĂ„ Graphic-displayerna i brunnen – och pĂ„ plottern sĂ„ körde nedrĂ€kningen igĂ„ng med gigantiska siffror!

Integrationen mellan Expedition och H5000 Àr mycket snyggt gjord. Jag Àlskar nÀr teknik överraskar pÄ ett positivt sÀtt.

Displayen pÄ Graphic innehÄller de saker man skulle vilja ha. De viktiga Àr ju avstÄnd till linjen (som jag satt till bÄtlÀngder) och tiden sÄ klart. Extra plus för den lilla strömpilen som ger en bra uppfattning om var strömmen kommer ifrÄn. Hade jag velat Àndra nÄgot sÄ vore det att ha tid i stÀllet för avstÄnd till de tvÄ mÀrkena (som i Expedition). Och kanske time-to-burn (hur mycket tid jag mÄste slarva bort för att kunna starta med full fart pÄ skottet).

Zeus3 har samma info, och man kan ocksÄ fÄ en display dÀr man ritar upp geometrin pÄ samma sÀtt som i Expedition.

Summa summarum. Grym funktionalitet i H5000 och Zeus3. Vi kommer nog att fortsÀtta köra Expedition dÄ man fÄr lite mer funktioner, men jag skulle inte ha nÄgra problem alls att förlita mig pÄ B&G-systemet. Och man fÄr all denna funktionalitet med ett enklare instrumentsystem, som Triton, i kombination med en Zeus3.

Disclaimer: Blur har ett formellt samarbete med Navico och Happy Yachting, och denna artikel Àr en del av detta samarbete. Juridisk sett Àr detta reklam, men jag Àr noga med att inte skriva sÄdant som jag inte kan stÄ för, oavsett relation med andra parter.

The post Startfunktioner i H5000 appeared first on BLUR.

↧
↧

Ny köl pÄ Alltiett 35

$
0
0

Jag och Patrik Andersson har ju tjafsat en del hÀr pÄ bloggen, dÀr jag tyckt att Alltiett 35 Àr en bÄt som pÄ pappret borde segla helt ok, men dÀr det kanske funnits saker som gjort att bÄten inte nÄr som potential (och som inte mÀtreglerna ser).

Nu har Patrik satt pÄ en riktig köl, och det verkar som det var dÀr haken satt.

6.8 knop lÄter som en bra target speed, ganska likt det vi hade pÄ J/109. Det kommer sÀkert att finnas lite till med besÀttning ombord.

Stort grattis till en “ny” bĂ„t, och det kommer att vara en kul sommar att utforska de nya egenskaperna.

FrĂ„n “katastrofköl” til vĂ€rldsklassköl pĂ„ Alltiett 35.

Efter att sedan 2003 vetat att kölen var ett problem och med regelbundna dialoger med KÄre Ljung sedan 2012 kom sÄ Àntligen projekt Köl igÄng pÄ allvar hösten 2017.

Den gamla kölen var för lÀtt, för liten yta, för tjock profil och en bulb som inte var i harmoni med fenan.

Nu har bÄten varit i sjön med ny köl i 3 veckor, och lite intressanta data i form av siffror och kÀnslor efter kölbytet börjar visa sig.

3-5 grader bÀttre höjd pÄ kryssen (plotterspÄr), i form av minskad avdrift dÄ skenbar vind Àr likadan.

Hittills har jag bara seglat ensam ombord, men dĂ„ jag haft bĂ„ten i 16 Ă„r har jag mycket god koll pĂ„ siffrorna. Har aldrig kryssat snabbare Ă€n 6.3 knop ensam tidigare, nu ligger jag och pendlar mellan 6.6-6.8 knop i 7 m/s ensam ombord, en vindstyrka som tidigare var en “brottningsmatch” nĂ€r man var ensam Ă€r nu riktigt trevligt med det ökade rĂ€tande momentet.

Branta undanvindsbogar gÄr ocksÄ fortare dÄ det varit farthÀmmande att segla med profiler som gÄr pÄ tvÀren, djupa bogar Àr nÄgot svÄrare att se sÄ stora skillnader pÄ.

KÄre Ljung har gjort ett riktigt bra jobb.

Ska bli spÀnnande att se under hösten hur bÄten gÄr med besÀttning pÄ kanten?

DjupgÄende (gamla -> nya) 220 -> 225 cm
Bulbvikt 650 -> 1 100 kg
Fenvikt 300 -> 45 kg
Bulbens lÀngd 137 -> 192 cm
Corda toppen 62 -> 78 cm
Corda botten 62 -> 66 cm

//Patrik Andersson

Den gamla kölen.

Hade varit kul med löite jÀmförelser med Sten Bergqvists bÄt. Han har ju, som vanligt, fixat lite med kölen pÄ sin Alltiett 35.

The post Ny köl pÄ Alltiett 35 appeared first on BLUR.

↧

Sommarprojekt

$
0
0

En bra tid pÄ Äret att ta tag i alla de dÀr sakerna som aldrig blir gjorda. Och de man vill ha klarat av innan man skeppar ivÀg bÄten till Medelhavet.

En av dessa Ă€r att mĂ„la under durkarna, dĂ€r det kĂ€nns som att orginalfĂ€rgen nĂ€stan suger Ă„t sig smuts och det blir ganska svĂ„rt att hĂ„lla snyggt. Trots att det brukar bli “stor sanering” efter de större racen. Nu körde jag över allt med International Danboline som Ă€r avvisande mot olja och smuts och lĂ€tt att torka av.

Inspirationen kom frĂ„n vĂ€rldens i sĂ€rklass snyggaste seglingsblogg; “No Frills Sailing”

NĂ€sta lilla projekt Ă€r ett riktigt fĂ€ste till vĂ„rt nödroder = durkskivan i kol som vi byggde till Fastnet


Det tar aldrig slut.

The post Sommarprojekt appeared first on BLUR.

↧

Seldén Mast i Gosport

$
0
0

Vad Àr det man brukar sÀga?

“Man blir inte profet i sin egen hemstad”.

Det Àr vÀl lite sÄ det Àr med Seldén Mast. Det Àr lÀtt att se dem som en klassisk mastfabrik för cruisers och jordenruntseglare. Och att deras kolfibermaster kanske inte har det dÀr lilla extra.

Och den dÀr fabriken (och huvudkontoret) man Äker förbi i LÄngedrag flera gÄnger i veckan ser ju inte sÄ mycket ut för vÀrlden?

Men nÀr jag skulle byta bom, sÄ upptÀckte jag att jag inte var sÀrskilt uppdaterad pÄ var bolaget stod 2018. Dels kunde man bygga en fantastisk bom, som bÄde blev lÀttare och billigare Àn nÄgra av de mer namnkunniga aktörerna (hela storyn hÀr) men att man ocksÄ var ett annat bolag Àn vad jag trott.

SÄ nÀr jag var runt pÄ engelska sydkusten för ett par veckor sedan, sÄ passade jag pÄ att lÀgga ett par timmar pÄ deras fabrik i Gosport.

Steve Norbury Àr chef för den verksamheten i Storbritannien och Susannah Hart jobbar framför allt med eftermarknaden dÀr.

Det Àr ju ett marinmecka, och i samma industriomrÄde hittar man bÄde North Sails och Crewsaver.

Av nÄgon anledning sÄ Àlskar jag fabriker. Det Àr sÄ fascinerande att se duktiga mÀnniskor ta rÄmaterial som plast, kolfiber och aluminium och skapa fantastiska saker. Och all innovation som sker pÄ ett fabriksgolv, oavsett om det Àr i Auckland, i Nevadaöknen eller Gosport.

Det första som slÄr mig Àr hur olika marknaderna Àr. DÀr man kanske normalt associerar Seldén med Orustvarven och de stora franska och tyska bÄÀtbyggarna, sÄ har man hÀr bland annat Oyster, Swan och Discovery Yachts som kunder. DÄ blir det stora, snyggt lackade master med fokus pÄ detaljer.

Vad sÀgs om det hÀr hydrauliska storskotet. Med en rejÀl cylinder inne i bommen, omvÀnd utvÀxling och bara en enkel tamp ner i dÀck


Seldén i Storbritanien började egentligen som Kemp Mast, och senare köptes Àven Proctor. Det Àr vÀl framförallt de, och deras jollemaster, vi har koll pÄ hÀr hemma.

NĂ€r man initialt började bygga kolmaster för större bĂ„tar sĂ„ var det drivet av de som kappseglade IRC i Arcona, Elan eller Grand Soleil, och dĂ€r man enkelt kunde bestĂ€lla en kolmast eftersom SeldĂ©n redan hade all data för aluminiummasten. Även mastbyte pĂ„ Ă€ldre bĂ„tar blev vĂ€ldigt enkelt.

Detta segment har dock minskat, dÄ trenden gÄtt mot kappsegling i mindre och enklare bÄtar. Och hÀr har man verkligen fÄtt utvÀxling pÄ sin speciella tillverkningsteknik (mer om det nedan).

Det tydligaste exemplet Àr vÀl RS Sailing. För er som inte har koll sÄ Àr det vÀrldens största producent av smÄ segelbÄtar. RS Feva Àr vÀl den som Àr vanligast hÀr, men man har ett brett program av alla möjliga jollar och smÄ innovativa kölbÄtar.

Totalt bygger Seldén 8.000 (!) master i detta segment varje Är. Och man menar att man skulle kunna bygga 50% fler om man bara hade kapaciteten. I min vÀrd lÄter det som en heklt ok business?

Men det innebÀr sÄ klart nya utmaningar.

Ett exempel Àr nya RS Zest, en liten modern nybörjar- & familjejolle, dÀr prognosen för 2018 var 150 bÄtar. Men nu har man sÄlt 600!

Alla som har jobbat med produktion vet vad det innebÀr


Förutom masterna gör man Àven centerbord, roder och mÄnga beslag. Man paketerar ocksÄ all löpannde rigg och levererar fÀrdiga paket. Det finns sÄ klart en strÀvan hos bÄttillverkarna att ha sÄ fÄ leverantörer som möjligt, och Seldén har kapaciteten att ta denna roll (vi ser vÀl samma sak med bÄde dÀcksutrustning och vinschar pÄ större bÄtar).

HĂ€r Ă€r en bra artikel om samarbetet mellan SeldĂ©n och RS Sailing frĂ„n Mark Jardine pĂ„ Yachts & Yachting: “RS and SeldĂ©n working together”.

Vi pratade ocksĂ„ lite produktutveckling, dĂ€r mycket handlar om att göra det enklare att sĂ€tta ihop sin jolle inför sjösĂ€ttning. Stora fĂ€rgade knappar pĂ„ mastfot och roder i stĂ€llet för smĂ„ sprintar. Och integrerade vattenflaskhĂ„llare – som ocksĂ„ funkar för en bira


I denna del av fabriken sÄ har man ocksÄ en full riggverkstad, dÀr riggare kan komma in och jobba för att göra klart en kundmast.

Fin arbetsmiljö trots bra tryck i produktionen.

Aluminium Àr ju fortfarande vanligaste materialet för master. Man fÄr in rÄa profiler som man fasar i toppen innan eloxering.

Det som Ă€r lite speciellt med SeldĂ©ns sĂ€tt att göra kolfibermaster Ă€r nĂ„got som kallas “mandrel filament winding”. Man har en roterande kĂ€rna som har samma form som den mast eller bom man skall producera. Denna roterar i en stor maskin



samtidigt som kolfiber (prepreg) lĂ€ggs i olika vinklar över kĂ€rnan.

Den största fördelen Àr sÄ klart konsistens. 500 J/70-master blir exakt likadana oavsett om det Àr mÄndag morgon eller fredag eftermiddag. Och i en vÀrld dÀr alla har svÄrt att hitta duktiga medarbetare, sÄ finns det sÄ klart en vits med att automatisera saker. Vi ser ju samma utveckling hos North Sails och deras 3Di-produktion. Och hos de stora varven.

Vi diskuterade vidareutveckling, och vad som var Steves utmaningar framÄt. Effektivitet var överst pÄ listan, och man kommer att bygga en en tredje maskin inom kort. Vi sÄg ju en del förseningar under vÄren nÀr en av maskinerna stod still, och det sÄ klart inte bra att alla maskiner gÄr pÄ 100%.

80% av maskinerna och tekniken Àr sÄdant som redan finna pÄ marknaden, och 20% Àr sÄdant man utvecklar in house.

Det hĂ€nder ju hela tiden saker pĂ„ materialsidan, dĂ€r framförallt de som bygger racebĂ„tar och master mĂ„ste vidareutveckla sina byggtekniker. I det hĂ€r fallet sĂ„ behöver man inte vara cutting edge, utan kan dra nytta av det andra gör. Vill man snöa in lite pĂ„ olika varianter av kolfiber och annat sĂ„ har Gurit en bra guide: “Gurit Guide to Composites”.

Det Àr ganska stor skillnad pÄ kol och kol


HÀr ser man hur trÄdarna kommer ur maskinen.

Innan laminering sÄ lÀggs en tejp hÄrt runt hela paketet.

HÀr ser man en uppsÀttning av olika kÀrnor. Dessa finns i ett antal standardvarianter, men layouten (hur masten viras) och hur förstÀrkningarna sitter, Àr unikt för varje mast eller bom.

Alltihop “bakas” i en autoklav, innan kĂ€rnan dras ut med rejel hydraulik. Viktigt att ha gjort förarbetet med slĂ€ppmedel om det inte skall bli dĂ„lig stĂ€mning i fikarummet :-)

SÄ hÀr ser det ut innan det slipas och lackas.

Imponerande lackbox! Just lack har visat sig vara en viktig konkurrensfördel, framförallt pÄ lite större bÄtar dÀr Àgare gÀrna betalar extra för att fÄ precis den fÀrg man vill ha. Tydligen har man ett lite unikt sÀtt att mÄla aluminium.

Personligen tycker jag blank klarlack Àr snyggt pÄ kolfiber, men trendigast just verkar vara mattsvart. SÄ den ser ut som aluminium :-)

Förutom master och bommar, som tillverkas efter order, sÄ görs det ju standardprofiler för spinnbommar, peken och annat.

Mycket av efterbearbetningen Àr sÄ klart manuell. HÀr slipning av ett peke (eller eventuellt en jockey poole till Maiden).

Blandade formar. Masttoppar, bombeslag och en del annat gör man ju pÄ traditionellt sÀtt i prepreg.

Stabila saker i kol
 hĂ€r har man virat en fyrkantig profil, som blir början pĂ„ en V- eller Valley-bom.

Med all styrka internt kan “vingarna” göras extremt lĂ€tta. Man hade sĂ€kert kunnat göra en bom genom att bygga en komplett form och laminera hela bommen pĂ„ en gĂ„ng, men det hade ocksĂ„ kostat 3-4 gĂ„nger mer.

Jag sÄg detta pÄ min enkla bom, dÀr offerter frÄn andra lÄg pÄ 1.5 till 3 gÄnger mer beroende pÄ byggteknik/material.

Det Àr alltid kul att se hur de saker man anvÀnder byggs. Vi Àr superhappy med vÄr nya bom, och det kÀnns som Seldén har hittat en nisch dÀr man verkligen gör bra ifrÄn sig.

NÀr jag Äker förbi det dÀr oansenliga huvudkontoret pÄ vÀg till bÄten, sÄ kommer jag att se pÄ Seldén pÄ ett helt nytt sÀtt.

The post Seldén Mast i Gosport appeared first on BLUR.

↧

J/111 BlurÂł B&G H5000 | Autopilot

$
0
0

Midsummer Solo Challenge 2018. Foto: Search Magazine.

Segling Àr en teknisk sport.

Och det Àr lÀtt att tekniken tar all tid och energi utan att fÄ de resultat man vill.

Just autopiloter Àr ett sÄdant omrÄde, dÀr det Àr svÄrt att pÄ förhand avgöra vad man behöver. Och hur man skall Ästadkomma det.

PÄ senare Är sÄ har vi sett ett antal riktigt bra integrerade varianter frÄn framförallt Raymarine, men nÀr jag valde autopilot till Blur 2012, sÄ blev NKE det naturliga valet. Eftersom jag körde Nexus instrument, sÄ kunde jag lika gÀrna vÀlja nÄgot som man visste fungerade bra. Och 1000-tals franska soloseglare kan inte ha fel?

SÄ dÄ fick jag en NKE Gyropilot installerad i Frankrike. Drivenheten blev en Raymarine linjÀr, dÄ denna var vanlig bland soloseglarna och nÄgot som man skulle kunna fÄ service pÄ varsomhelst. Jag hade haft hydraulik pÄ J/109 och var sugen pÄ det lÀgre motstÄnd som denna enhet skulle ge dÄ den var standby.

Ganska snart blev det tydligt att GyroPiloten var mycket kompetent, men krĂ€vde ganska mycket anpassning och justering för olika förhĂ„llanden (av Gain, Counter helm, Helm coefficient & Wind smoothing). RĂ„det frĂ„n experterna var att ”bli ett med autopiloten” och att det inte fanns nĂ„gra enkla regler.

Vad som ocksĂ„ störde mig lite var att det fanns olika varianter av mjukvaran, sĂ„ nĂ€r jag klev ombord pĂ„ en Class 40 sĂ„ hade de oftast en egen, lite mer avancerad, version


NĂ€r vi bytte instrument till B&G, sĂ„ resonerade vi mycket fram och tillbaka. Skulle vi byta autopiloten ocksĂ„, sĂ„ ville vi att det skulle bli mycket bĂ€ttre – eller enklare. Initialt var det dessa saker jag ville uppnĂ„:

Integration. Jag ville inte hÄlla pÄ och trassla med att skicka NMEA-data fram och tillbaka, utan fÄ full effekt av att allt kom frÄn samma leverantör. Detta har funkat mycket bra, och installationen var enkel; med anslutning till NMEA 2000-bussen fick man all data, och sjÀlva drivarmen var ocksÄ enkel att ansluta. SÀndaren till fjÀrrkontrollen (den lilla antennen) ansluts ocksÄ med NMEA 2000. Vi valde att sÀtta allt nÀra sjÀlva drivenheten, framför allt för att ha kortast möjliga strömkablar.

Full funktion. Jag ville inte ha en “strypt” version dĂ€r jag visste att nĂ„gon annan hade en variant som funkar bĂ€ttre. Nu hĂ€vdar man att det Ă€r samma som sitter pĂ„ IMOCA 60, och i min “Advanced User Information” sĂ„ har man tillochmed angivit vilka instĂ€llningar man föreslĂ„r för IMOCA.

Enkel hantering. Under segling ville jag inte hĂ„lla pĂ„ att justera massor av parametrar. Jag kanske har haft tur, men jag har hittat ett lĂ€ge dĂ€r “Perf 2” (av 5, dĂ€r 1 Ă€r lĂ„g och 5 aggressiv respons) som funkat bra 90% av tiden, frĂ„n motorgĂ„ng i stiltje till ganska tuff halvvind. I nĂ„got lĂ€ge har vi vridit upp denna.

Det jag har upptĂ€ckt, Ă€r att det för stor skillnad vid vilken fart man gör “auto tune” nĂ€r piloten Ă€r ny. Jag fick mycket bĂ€ttre respons nĂ€r vi gjorde denna lite snabbare Ă€n vad som stod i manualen. Har ocksĂ„ sett olika uppgifter pĂ„ detta.

Sammanfattningsvis kan jag sÀga att jag efter en sÀsong har kommit lÀngre Àn jag gjorde pÄ 5 sÀsonger med NKE. NÄgra smÄ saker att laborera med, sedan kanske jag har en perfekt autopilot!

Autopilot-controllern har vi valt att sÀtta vid nedgÄngen. Tidigare satt den vid motorreglagen nere vid vÀnster fot nÀr man stod bakom ratten. Det vanligaste scenariot Àr att man startar autopiloten pÄ plottern vid ratten, eller med autopiloten, men att man gör alla justeringar hÀr i samband med att man trimmar.

HÀr stÄr man ocksÄ bÀst till vid slag eller gippar.

En av de saker som funkar allra bĂ€st Ă€r att sköta piloten frĂ„n plottern vid ratten. Oftast visar ju denna sjökortet, och dĂ„ finns alltid “autopilot” som en liten flik till vĂ€nster som kan poppa ut nĂ€r man behöver den. HĂ€r vĂ€ljer man enkelt mode, och justerar som man vill.

Men det absolut coolaste – Ă€r att justeringarna kan göras med ratten till höger. Att kunna titta framĂ„t för att se vad som hĂ€nder och vrida ratten (dĂ€r man kĂ€nner hur mĂ„nga grader man Ă€ndrar) gör det hela mycket enklare. Även vid segling pĂ„ AWA eller TWA sĂ„ Ă€r det nice att bara kunna böja sig in och vrida ett par grader hit eller dit utan att titta pĂ„ en display.

NÄgra saker skulle dock kunna göras bÀttre i grÀnssnittet.

NĂ€r jag trycker auto pĂ„ fjĂ€rrkontrollen sĂ„ skulle jag vilja komma in i samma mode som jag var i nĂ€r jag tryckte “standby”. Nu kommer jag alltid i “heading” och fĂ„r trycka “mode” en extra gĂ„ng. Ingen biggie


Men pĂ„ plottern funkar det annorlunda. DĂ€r betyder ett tryck pĂ„ “wheelkey” att jag fĂ„r up en popupmeny dĂ€r jag kan vĂ€lja mode, dĂ„ gĂ„r autopiloten i. För mig hade det varit snyggare om man helt enkelt gjort samma sak, dvs att ett tryck betydde “auto” med senaste setting. Alternativty “auto” pĂ„ heading, och ett extra tryck betydde att man Ă€ndrade “mode”.

SmÄsaker.

HÀr kan man fÄ en bra intro till funktionerna: H5000 Pilot Controller Quick Start Guide

Wind mode funkar sÄ att den vÀljer AWA pÄ kryss (TWA<70) och TWA pÄ halvvind eller undanvind.

Slag funkar tyvĂ€rr inte med fjĂ€rrkontrollen, men det Ă€r inget stort problem. Det som Ă€r bra Ă€r att man kan göra den “redo för slag” i god tid, och sedan slĂ„ med ett enkelt knapptryck. HĂ€r experimenterar jag fortfarande med hastigheten för att fĂ„ slag och gippar att bli riktigt bra.

Nedan en sammanstĂ€llning av alla menyer och instĂ€llningar. De flesta av dessa Ă€r ju “set and forget”, och i en ideal vĂ€rld skall jag bara behöva justera “Response.

En autopilot skall ju alltid ha ett namn.

VĂ„r heter Frank Martin, efter huvudpersonen i “The Transporter”. Frank, som i de första filmerna spelades av Jason Statham, har fyra vĂ€ldigt enkla regler
 som han hatar att bryta mot. Och det kĂ€nns som dessa kan fungera Ă€ven ombord pĂ„ Blur?

  1. The deal is the deal
  2. No names
  3. Never open the package
  4. Never make a promise you can’t keep

Disclaimer: Blur har ett formellt samarbete med Navico och Happy Yachting, och denna artikel Àr en del av detta samarbete. Juridisk sett Àr detta reklam, men jag Àr noga med att inte skriva sÄdant som jag inte kan stÄ för, oavsett relation med andra parter.

The post J/111 BlurÂł B&G H5000 | Autopilot appeared first on BLUR.

↧
↧

Navstation 2.0

$
0
0

Vi har ju haft en ThinkPad T431s sittande i en docka pÄ navbordet. Det har funkat mycket bra, men ibland har den varit i riskzonen dÄ det bÄde skvÀtter ner och hamnar verktyg och annat precis bredvid. Dessutom tar det ju upp ganska mycket plats.

SĂ„ nĂ€r den skulle bytas sĂ„ klurade jag pĂ„ olika varianter. Nu valde jag en Thinkpad X1 Yoga, som Ă€r en 2-in-1 som kan “vĂ€ndas ut och in” för att bli en tablet. DĂ„ kunde jag montera den i en liten hĂ„llare som jag limmat ihop av kolfiberplattor, dĂ€r jag enkelt kan ta ur den efter race.

Den ansluts med 2 st USB-C; en för ström frÄn ett 12-voltsuttag och en som gÄr till en USB-hub som ansluter allt annat (AIS, H5000 NMEA, GPS, mm).

Anslutning till H5000 WebSocket sker via WiFi. I vÄrt fall en Dovado Tiny AC som skapar ett lokalt WiFi ombord, och sedan ansluter till en liten Telia 4G-puck (eller till WiFi i hamnen) för Internetacess.

Programvara Àr ju framförallt Expedition för navigation, vÀderanalys/routing och dataanalys. Men det blir Àven en del mediahantering och förhoppningsvis ett och annat inlÀgg hÀr pÄ bloggen.

PÄ dÀck har vi en iPad, som bÄde kan spegla PC-skÀrmen genom Remote Desktop, eller köra Ventus Pro som visar Expedition-data pÄ ett smart sÀtt.

Och som sÄ klart innehÄller nav-appar. Framför allt Navionics & SeaPilot.

The post Navstation 2.0 appeared first on BLUR.

↧

B&G H5000 update

$
0
0

I veckan kom den första mjukvaruuppdateringen till vĂ„ra H5000-instrument. Även ZeusÂł, Vulcan och displayerna fick uppdateringar.

SÄdana hÀr saker kan ju vara hur krÄngliga som helst, sÄ dÀrför var det spÀnnande att se hur det skulle funka.

Jag hittade alla uppdateringar under “Software Updates” och lade dem pĂ„ samma microSD kort.

ZeusÂł och Vulcan uppdateras genom att sĂ€tta i microSD-kortet innan man startar upp. HĂ€r kĂ€nde Vulcan igen mĂ„nga av komponenterna pĂ„ nĂ€tverket och frĂ„gade om dessa skulle uppdateras. Det gĂ€llde bland annat autopiloten (styrdator och controller), 3D Motion Sensor, barometer och en del annat. Även mastdisplayerna 20/20HV uppdaterar man hĂ€rifrĂ„n.

H5000 uppdateras genom att skruva av en panel och stoppa in ett USB-minne. HÀr hade jag en sticka frÄn Navionics som gör att man anvÀnda samma microSD-kort via USB.

Även H5000 Graphic Display uppdateras genom att skruva av ett litet lock pĂ„ baksidan och stoppa in en USB-sticka nĂ€r man startar om dem. Nu började man bli lite bortskĂ€md och undrar varför de inte ocksĂ„ kan göras centralt.

I alla fall superenkelt. Tog kanske 30 minuter frÄn nedladdning tills allt var uppdaterat.

Vad Àr det dÄ som Àr nytt?

New/Enhanced Feature Summary

A number of significant changes have been made to the H5000 feature set, based on feedback from installers and users. These include:

‱ Added ability to rename “Aft Depth” function to remove confusion when used as a multihull dual-depth system i.e. port/starboard vs. fore/aft
‱ Introduced expanded True Wind Correction tables to allow correction of TWS across a wider range (including upwind) and more resolution to TWA correction. The new tables use cubic spline interpolation within the CPU calculations and webserver to provide a smoother correction
‱ Improved heel / boat speed linearity correction tables, allowing adjustment to boat speed range
‱ Opened up advanced Pilot variables (e.g. TWS Response) for view in Graphic display and webserver, this also adds ability to pull/log the Pilot variables via the websockets interface
‱ Added Pilot commissioning ability to Graphic display. Allowing greater flexibility in choice of Pilot controller, including the Triton2 Pilot Controller.

Viktigast för oss var fler kalibreriungspunkter för bÄtfart, framförallt i lÀgre farter.

Vi har tidigare haft en beta-version med just denna funktionalitet. Även interpolationen verkar förbĂ€ttrad.

The ability to select the range of boat speeds used for the linearity correction of boat speed is added to allow more precisecorrection of moderate performance yachts

‱ Correction table can now be set to use 2.5, 5.0, 7.5, 10.0, 12.5, 15.0 knot reference speeds rather than the existing 5, 10, 15,20, 25, 30 to allow inshore race boats to have a higher resolution correction table
‱ Cubic spline interpolation is now used, providing a smoother transition between reference points [default = on] ‱ Webserver will display splined interpolation of tables
‱ Correction values for speeds over the maximum speed value used (15 or 30) are corrected to the same correction value as the final column. Correction values below the minimum speed value used (2.5 or 5.0) are interpolated to zero.
‱ In addition SOG is now displayed alongside any boat speed calibration within the webserver, to provide a visual reference

En annan sak som kÀnns spÀnnande, dÀr man kan hoppas pÄ bÀttre resultat bÄde vid manövrar men Àven för autopiloten.

Wind: True Wind algorithm enhancement

The true wind solution has been further enhanced to match our WTP3 grand prix system, providing increased data stability (smoother numbers during manoeuvres), while still remaining responsive to changes, to give the best information available.

Any system with an autopilot will benefit from these changes with the additional change to “leeway corrected wind” being disabled by default, which will improve overall pilot performance from first power up. Non-autopilot users may re-enable this feature if desired.

In addition to these enhancements, greater resolution on wind offsets have been introduced, allowing corrections to be entered to a tenth of a degree (0.1).

Wind Enhancement: calibration/correction

The addition of expanded True Wind tables allows correction of True Wind Speed (TWS) across a wider range, including upwind, along with more control of TWA correction. New cubic spline interpolations within the CPU calculations and webserver to provide a smoother correction to calculated wind data.

‱ True Wind Speed table is now configurable upwind, reaching (fixed at 90) and downwind (Target TWA), to provide increased accuracy over the previous corrections –this change is critical for yachts sailing at high boat speeds in relation to wind speed
‱ Cubic Spline interpolation of the True Wind Speed and True Wind Angle tables is now (optionally) available, providing a smoother transition – especially useful when sailing slightly higher than target angle upwind [default = on] ‱ Webserver will display splined interpolation of tables in chart if enabled.

Data: Damping and presentation changes

To allow better control of the displayed wind data, independent damping for True Wind Speed has been added. This allows greater control of the displayed data by allowing TWD and TWS to damped independently.

In addition, additional control for damping functions of displayed data has been added along with enhancements with displayeddata maximising control of displayed data.
‱ Added the ability to damp Heel and Trim data
‱ Added the ability to damp Speed over Ground (SOG) and Course over Ground (COG)
‱ Performance target data uses the relevant damped data for a smoother change
‱ Added a decimal place to the velocity performance target data (i.e. Target Boat Speed)
‱ Removed the decimal place for performance percentage data (i.e. Polar Performance)

Interfaces: Websocket expansion

To further enhance the Websocket functionality for third party connections, the H5000 CPU can now act as the system Navigation Source allowing waypoint information (such as Range and Bearing to a mark) be sent into the CPU and then sent out to the displays.

Along with the navigational information, various new functions have been added to the Websocket which include:

‱ H5000 Pilot Variables – allowing logging of internal variables to aid with pilot setup

En del nytt i autopiloten ocksÄ, dÀr man kommer att kunna göra Commissioning och anvÀnda Advanced Mode pÄ alla displayer.

Men det som jag Àr mest sugen pÄ Àr att logga parametrarna frÄn autopiloten, för att förstÄ hur den agerar.

Feature Summary: Pilot data available for display and logging

The following variables are now sent across the NMEA 2000 network and stored in the CPU datastore. They are available to external devices via the websockets interface for logging and display in the webserver:

  • Active Perf Mode – TACTIVE PERF
    – TThe performancemode (PERF 1, 2, 3, 4or 5) set by the Pilot’s internal algorithm. Depending on settings in use this may not match the user setting
  • Gust Bear Away – TGUST BA
    – The calculated angle to be applied to the Target Wind Angle
  • TWS Bear Away – TTWS BA
    – The calculated angle to be applied to the Target Wind Angle
  • Heel Compensation – THEEL COMP
    – The amount of applied Rudder Angle to counteract any heel induced broach
  • Pilot Net Course – TNETCRSE
    – The magnetic course that the pilot is steering to
  • Pilot Target Wind Angle – TPLT TARG WA
    – The calculated wind angle the pilot is steering to which is adjusted for Gust and TWS if enabled
  • Pilot Weather Helm – TPLT WHELM
    – The applied rudder angle to keep pilot on a straight course
  • Pilot Mean Heel – PLT AVG HEEL
    – Average heel angle recordedby Pilot

Autopilot: Failsafe Modes

The H5000 autopilot can now monitor the primary inputs (Boat Speed, Heading and GPS) and should any of these sources fail, the pilot can automatically change over to a backup source which is configured to suit the suit the system.

The sources are controlled from the standard SETTINGS > SOURCES > option where the following new sources have been added:
‱ Monitor Compass
‱ Position Backup
‱ Boat Speed Backup

Limitations
‱ These failsafe sources are only available from the H5000 Graphic, not available in webserver

Sedan finns det massor av smÄ Àndringar. Som att man kan visa olika data beroende pÄ bog. OsÀker pÄ nÀr det Àr aktuellt?

Zeus³ fÄr bÀttre integration med mobiler:

Text Message and Phone Notification Display

Compatible with all current Bluetooth-enabled Zeus3 and Vulcan displays, the software update allows users to quickly and easily pair their smart phone to bring text message functionality to their unit. Offering support for both iOS and Android, device-dependent features include incoming text message display and reply, new message and message template creation, and access to message history and call logs.

Lite synd att den kommer sÄ sent pÄ sÀsongen. Nu Àr man ju sugen pÄ att prova detta


The post B&G H5000 update appeared first on BLUR.

↧

ClubSwan 36 | pit layout

↧

Celeste 34 Sport | dÀckslayout

$
0
0

Det Àr mÄnga som undrar hur det gÄr med Celeste 34 Sport. Vi Àr ju inte bortskÀmda med att bÄtar levereras pÄ tid. och det hÀnde inte den hÀr gÄngen heller. Nu siktar man pÄ segling till vÄren.

Sedan tidigare sÄ har vi koll pÄ specifikationerma, sÄ den hÀr gÄngen nerdar vi in pÄ konceptet och dÀckslayouten.

Punkterna nedan frÄn Torbjörn som skall segla bÄten, och Àr djupt involverad i hur den skall fungera pÄ vattnet.

– LĂ€ttdeplacement bĂ„t med goda lĂ€ttvindsegenskaper och ett enkelt varierbart segelplan.

– Ingen hĂ€nsyn till mĂ€tregler, enbart fokus pĂ„ rolig och snabb segling.

– Utnyttja ny teknik för att göra bĂ„ten enkel att hantera. Karver rullsystem och fallĂ„s för code0 och kutterfock. Focken har en rulle under dĂ€ck frĂ„n Bartel och förstag i rod som gör det möjligt att rulla in focken utan att anvĂ€nda en aluminiumprofil. Focken har alltsĂ„ softhanks vilket ocksĂ„ gör den enkel att ta ner om man vill minska vindmotstĂ„ndet. Nackdelen med detta system Ă€r att det inte gĂ„r att reva focken genom att rulla in en del av focken. Det Ă€r Ă„ andra sidan inte en speciellt bra metod Ă€ndĂ„.

– Ett fast peke (ca 80 cm) för att fĂ„ en stark och stabil lösning för Code0 samt enklare landstigning. Ett lĂ„ngt utskjutbart kolfiberpeke (ca 2,40 m framför förstag) för effektiv halsning av gennaker.

– Piedestal i sittbrunnen för en bra placering av plotter, kompass, autopilotinstrument samt motorreglage och instrument. Fungerar Ă€ven som stöd i en vĂ€ldigt stor och rymlig sittbrunn. Kan Ă€ven anvĂ€ndas som fĂ€ste för ett bord.

– Autopilot monterad direkt pĂ„ hjĂ€rtstocken under dĂ€ck.

– Instrument pĂ„ masten för att vara synliga för samtliga ombord, plats finns Ă€ven att sĂ€tta instrument pĂ„ akterkant av sittbrunnsargen.

– FrĂ„n fören Ă€r det fem linor som ska till sittbrunnen: gennaker tackline, lina för att dra ut peket, code0 tackline, kutterfock tackline och lina för inrullning av focken. Dessa linor kommer att gĂ„ under dĂ€ck och komma fram vid avlastare och winchar pĂ„ rufftaket. Linor för Karver rullsystemen för code 0 och kutterfock kommer att ligga pĂ„ dĂ€ck bak till sittbrunnen nĂ€r de anvĂ€nds.

– I sittbrunnen har vi strĂ€vat efter att ha en stor flexibilitet var och hur vi kan skota/trimma fock, gennaker code 0 mm. Winchfeeders och brytblock med avlastare kommer att anvĂ€ndas för att underlĂ€tta lindragning och byte av winch.

– TvĂ€rgĂ„ende fockskotskena med rimligt snĂ€v skotvinkel (5-6 grader) och enkel justering av skotpunkt upp och ner samt in och ut pĂ„ skenan via utvĂ€xling som gĂ„r till cleats pĂ„ insidan av wincharna pĂ„ rufftaket. Vid reaching fĂ„r man anvĂ€nda sig av barberhaul ut i relingen dĂ€r det kommer att finnas fĂ€sten avsedda för detta. BĂ„de fock och kutterfock har ocksĂ„ reachinghorn för effektivare skotning.

– Storseglet kommer att ha ett skotsystem med dubbel utvĂ€xling 10:1/5:1 och gĂ„ till en Harken svĂ€ngbar arm bakom storskotskenan som Ă€r försĂ€nkt och böjd för att skotningen inte ska förĂ€ndras nĂ€r man justerar vagnen. Uthal sker genom utvĂ€xling i bommen och kommer ut till en cleat pĂ„ undersidan av bommen. TvĂ„ rev med avlastare inbyggda i bommen. Kicktalja med dubbelkommando till cleats pĂ„ rufftaket. Cunningham till cleat vid mastfot. HĂ€ckstag via kaskad utvĂ€xling och dubbelkommando till var sida av sittbrunen vid storskotskenan för att vara enkelt tillgĂ€nglig för storskottrimmer eller rorsman.

LĂ€ngd 10,45 m
Bredd 3,49 m
DjupgÄende 2,23 m
Deplacement 3 ton
Segelyta kryss 73 kvm
Motor: Oceanvolt SD6
Batterier: LiFe 7kWh
Vattenballast: ca 400 liter per sida

Segel North sails:
Storsegel 40,8 kvm
Fock J2 32,6 kvm softhanks, rulle under dÀck, ingen profil
Kutterfock 20,3 kvm, lös rulle med fallÄs
Code0 55 kvm, pÄ rulle till fast peke med fallÄs
Gennaker A2 132 kvm, utskjutbart peke.
Gennaker A3 108 kvm, utskjutbart peke.
Stormfock pÄ samma rulle som kutterfock

The post Celeste 34 Sport | dÀckslayout appeared first on BLUR.

↧
↧

North Sails VOR Debrief

$
0
0

Intressant lĂ€sning om erfarenheterna frĂ„n förra Volvo Ocean Race. BĂ„de kring hur “triple headed” ersatt A3 och nya J0.

What happened is, the sailors figured out a way to sail the boat completely differently from the way anyone imagined. That’s where creative sailors always win. And even though it was an option they all wanted, they essentially made a new sail obsolete just by figuring out a better way to race the boat faster with the rest of the sails. And that technique and thinking is going to trickle down through other fleets too.

The post North Sails VOR Debrief appeared first on BLUR.

↧

J/111 Mast Track Update

$
0
0

Here’s a short update on our mast.

Yesterday I visited Aston Harald Composite to discuss the repair. Feels good with professional people on the job.

It was during a sail test with Henrik Ottosson from North Sails, that we found that the track had come loose, just below the second spreader. We naturally aborted, and took the mast down to figure out what had happened.

The aluminum track, glued with Plexus MA425, had come clean of with all the glue still on the mast. There are rivets holding the track every 2 meters, and those had stopped the damage from spreading.

Removing the rivets, we were able to remove about 5 meters of the track more before the glue was fine and well attached to the track. Initially, we thought that the track wasn’t properly cleaned or primed, but now we see that the glue isn’t homogenous in color. So we suspect it hasn’t been properly mixed from the start, as can happen when you change tubes mid-job.

There’s no major load point here, and we haven’t used the second reef since 2016 (Göteborg Open Sea Race). We suspect that the root cause could be a heavy air gybe or flogging the main during a broach in this years Tjörn Runt. That could produce a whiplash effect on one of the sliders.

I know that glued mast tracks can be an issue on bigger boats, but I never heard it happen on a 36â€Č light displacement boat?

Sure, we race hard. But not that hard?

Batt, Jens & Francois discussing alternatives.

The plan now is to reglue the part that’s loose, double up on the rivets and put some additional ones at the reefing points. Should be stronger than ever.

The post J/111 Mast Track Update appeared first on BLUR.

↧

Julklappstips 2018

$
0
0

Vad som helst i kolfiber passar under granen. Som denna rorkultsförlÀngare frÄn Spinlock.

Eller deras nya offshorevÀst.

Elektronik Àr alltid rÀtt. Som det senaste frÄn Racegeek?

Eller en vattentÀt högtalare. För man vill ju inte montera fasta högtalare för lÄngt akterut?

Vissa saker kan man inte fÄ för mycket av. Olika typer av lim. Som Dr Sails. Eller tejp.

Kalendrar Àr en klassiker. FrÄn Rick Tomlinson



 eller Sharon Green.

Varför inte en startavgift till Midsummer Solo Challenge? AnmÀlan för allmÀnheten öppnar pÄ torsdag.

SjÀlv önskar jag mig den hÀr filmen om Mike Plant. Verkar ju helt fantastisk.

The post Julklappstips 2018 appeared first on BLUR.

↧
Viewing all 245 articles
Browse latest View live