Under de senaste Ären sÄ har sÄ kallade codesegel gÄtt frÄn att vara renodlade racingsegel för jorden runt-race till att bli nÄgot som sitter pÄ allt fler vanliga bÄtar. BÄde pÄ kappseglare men Àven bÄtar som gillar att Àta distans nÀr de cruisar.
Framförallt Àr det vÀl trenden mot fockbÄtar som har drivit fram behovet. NÀr man faller av sÄ Àr det svÄrt att kontrollera formen pÄ en högskuren fock, samtidigt som man har behov av mer yta. DÄ har man behov av ett segel som Àr en kombination av en genua och en genanser/spinnaker.
Men det rÄder ocksÄ förvirring kring seglen, deras namn och hur de anvÀnds. Som seglare Àr det ibland svÄrt att sÀtta sig in i alla begrepp och det Àr inte helt ovanligt att förvÀntningarna blir lite för höga.
Jag har ju tidigare skrivit en artikel om undanvindssegel pÄ VO70, men den hÀr gÄngen tÀnkte jag fokusera lite mer pÄ vanliga bÄtar.
![J/111 Blure Code 0]()
PÄ Blur har vi valt en Code 0. LÀs mer om varför och hur den Àr Àr gjord hÀr.
![]( "northsailsgennakers")
Olika segelmakare har ju olika sÀtt att namnge sina segel. Ovan en översikt över hur North gör. I det högra diagrammet har man försökt lÀgga in C0-C2, dvs code 0 till code 2.
HÀr verkar mÄnga generalisera, och jag tror att det Àr ganska vanligt att man refererar till code 0 eller code zero för alla dessa segel. Det lÄter vÀl cool antar jag. VÀrlden Àr dock inte riktigt sÄ enkel och det kan skilja mycket mellan bÄtar, mÀtregler, material och design.
Förvirrande? Visst Àr det. SÄ det Àr viktigt att man har en bra dialog med sin segelmakare.
Siffrorna pĂ„ code-seglen referera vĂ€l i första hand till djupet pĂ„ seglet och dĂ€rmed vilka vindvinklar och styrkor det Ă€r avsett att anvĂ€ndas för. Ăven halvbredden, som ju hĂ€nger ihop med djupet, varierar med seglen.
Code 0 (eller code zero) Àr den planaste varianten som anvÀnds i relativa vindvinklar AWA 45-80. Code 0 görs alltid i laminat. NÄgonstans har jag sett en tumregel som sÀger att det mÄste vara laminat om man skall segla brantare bogar Àn AWA 65 för att seglet inte skall deformeras. Lasterna blir ju mycket större nÀr man skall segla högt mot vinden.
Typiskt Àr halvbredden pÄ en riktig code 0 mellan 55 och 65% av underliket.
Code 1 Àr en lite djupare variant som vanligtvis designas för vindvinklar AWA 65-95. HÀr kan det skilja ganska mycket mellan olika material vilket vi kommer tillbaka till. Halvbredden ligger oftast mellan 65 och 75% av underliket.
Code-segel i olika mÀtregler
LÄt oss titta lite nÀrmare pÄ halvbredden. Förutom att den hÀnger ihop med formen, sÄ styr den ocksÄ hur seglet bedöms i olika mÀtregler.
I SRS för standardbÄtar finns följande definition av undanvindssegel. HÄller man sig innanför detta sÄ hÀnder ingenting med mÀtetalet. GÄr man utanför detta mÄste man skaffa mÀtbrev.
G.3.2 GENNAKER OCH SPINNAKER
Följande gÀller om bÄtdatabladet inte anger annat:
a) Halvbredden ska vara minst 65 % av underlikslÀngden.
b) Duken i seglets huvuddel ska vara av icke aromatisk polyamid (t.ex. nylon).
För mÀtbrevsbÄtar definieras en gennaker enligt nedan.
C.4.3 GENNAKER
a) ANVĂNDNING
En gennaker:
i) ska vara satt flygande.
ii) ska vara halsad till skrov eller bogspröt vid eller för om förtriangelbasens frĂ€mre mĂ€tÂpunkt och ska, om SRS-mĂ€tbrevet inte anger annat, ha halshornets infĂ€stningsÂpunkt i bĂ„tens centrumÂplan. Se Ă€ven âFBâ i Appendix 3 â Teckenförklaringar samt KSR 54 Förstag och försegels halsÂhorn.
iii) fĂ„r halsas med en lina mellan halshornet och infĂ€stningspunkten och ingen annan anordÂning fĂ„r pĂ„verka linan eller halshornet.
iv) ska inte spiras med spirbom.
Observera att det inte finns bestÀmda grÀnser för vad som Àr vad, utan en code kan vara 55%, 65% eller 75% (eller vad som helst). Rent praktiskt sÄ blir grÀnsen för nÀr en code kostar pÄ mÀtetalet samma som ovan, dvs 65% och nylon. Men rent generellt sÄ bedöms seglen sÄ bra det gÄr baserat pÄ mÄtt, material och hur stor skillnad de gör för prestandan.
GrÀnserna kan mycket vÀl flyttas frÄn Är till Är, sÄ fokusera hellre pÄ det som Àr rÀtt för din bÄt Àn vad regeln sÀger.
I NorLYS har man valt att ha en tydligare definition, och man Àr ocksÄ tydliga med hur mÀtetalet pÄverkas.
Code Zero: Asymmetrisk spinnaker som er konstruert for Ăą brukes til kryss eller seiling hĂžyt mot vinden uten Ă„ vĂŠre lisset til stag. Forlikslengden skal vĂŠre minst 5% lengre enn akterlikslengden og halvbredden skal vĂŠre lik eller stĂžrre enn 55% og mindre enn 75% av fotbredden.
Code Zero er tillatt og mÄles inn som en asymmetrisk spinnaker. Dersom bÄten er utstyrt med kun kryssfokk, gis tillegg pÄ 0.02 og dersom den er utstyrt med genoa, gis et tillegg pÄ 0.01.
I DH skall halvbredden vara mellan 65 och 75% av underliket. MÄtten avgör hur en code pÄverkar mÀtetalet.
I ORCi behandlas code-segel med en halvbredd pÄ mellan 65 och 75% pÄ ett speciellt sÀtt nÀr mÀtetalet rÀknas ut.
Asymmetric spinnakers are now allowed to have AMG >= 0.65 ASF. An asymmetric spinnaker with AMG between 0.75 and 0.65 ASF will be considered a âCode Zeroâ and have a special treatment in the VPP run.
VĂ€rt att notera Ă€r att straffet för en code Ă€r relativt litet. Eftersom ett VPP vet nĂ€r seglet sitter uppe, sĂ„ âbetalar man bara nĂ€r den anvĂ€ndsâ. Det innebĂ€r att mĂ€tetalet pĂ„ kryss/lĂ€ns inte pĂ„verkas alls om man har en code i garderoben.
I IRC mÄste halvbredden vara minst 75% för att seglet skall fÄ rÀknas som ett undanvindssegel, vilket gör det svÄrt att Ästadkomma en riktigt code 0. Det leder ocksÄ till en del skumma designer dÀr man har akterlik som bara stÄr och fladdrar för att seglet skall kunna mÀta in.
Inte helt enkelt alltsÄ. Och dessa grÀnser Àndras ocksÄ nÀr reglerna uppdateras. Trenden just nu verkar vara att tillÄta smalare och smalare code-segel. Dessutom straffar man dem inte lika hÄrt som förr utan oftast fördsöker man bedöma dem sÄ rÀttvist det gÄr.
![Quad Code Infinity 36]()
För att hĂ„lla regelmakarna pĂ„ tĂ„rna sĂ„ utvecklas det ju hela tiden nya typer av segel. HĂ€r en âquad codeâ med dubbla skot. Man menar att den ger mindre motstĂ„nd och att twisten Ă€r lĂ€ttare att kontrollera. Men jag Ă€r inne pĂ„ att det mest Ă€r en gimmick.
Material
För en riktig code 0 som man vill kunna anvÀnda högre Àn AWA 65 sÄ mÄste man ha laminat. HÀr finns det precis som pÄ kryssegel mÄnga varianter beroende pÄ segelmakare. Vill man slÄ pÄ stort och har en VO70 sÄ Àr 3Di eller Cuben bra (och ganska dyra) alternativ.
En annan sak som Àr viktigt Àr att ha en ordentlig kabel i förliket och bra möjligheter att spÀnna upp denna rejÀlt. Det innebÀr antingen fallÄs eller fall med 2:1-utvÀxling och bra avlastade. För att fÄ ut full funktion och kunna gÄ högt sÄ mÄste man kunna spÀnna upp förliket riktigt riktigt hÄrt.
![J/111 Code 0 furler Blur]()
NÀr det gÀller peke sÄ Àr lÀngden inte sÄ viktig. SÄ klart Àr förlikslÀngden viktig för prestanda, men pÄ ett givet mÄtt sÄ Àr skillnaden pÄ att halsa det precis framför förstaget eller en meter framför vÀldigt liten. Ofta rÀcker det med en konstruktion som gör att rullen gÄr fri frÄn företag och pulpet.
![]( "Code-1-Nylon")
För en code 1 sÄ Àr materialvalet lite klurigare. Nylon Àr vÀl vanligast och ger ett prisvÀrt segel. Men nÀr man pressar det sÄ har det svÄrt att hÄlla formen.
![]( "Code-1-Vavd-Polyester")
Ett alternativ kan dÄ vara vÀvd polyester som blir formstabilare.
![]( "Code-1-Aramid")
Ett tredje alternativ Àr laminat hÀr ocksÄ vilket ger Ànnu bÀttre stabilitet. HÀr Àr ett exempel i Aramid. Men det blir sÄ klart dyrare och kan kosta mer Àven mÀtetalsmÀssigt.
Det finns alltsÄ mÄnga olika sÀtt att designa och sy ett ett code-segel sÄ det Àr viktigt att ha en dialog med sin segelmakare.
HĂ€r Ă€r en video dĂ€r Anders Lewander visar hur man anvĂ€nder seglet. Jag Ă€r vĂ€l inte helt överens med Anders nĂ€r det gĂ€ller prioritertingarna, och det Ă€r nog mĂ„nga som vĂ€ljer en âriktig gennakerâ först innan man skaffar en code.
5 missuppfattningar om codesegel
1. Man kan kryssa med dem
MÄnga tror att en code kan ersÀtta en lÀttvindsfock eller genua som kryssegel. SÄ Àr det inte riktigt. Med riktigt bra utrustning för att strÀcka upp förliket sÄ kan man komma riktigt nÀra, men pÄ de flesta normala bÄtar har man svÄrt att ta höjd. Men i lÀtt vÀder kan det det ju vara smart att gÄ lÄgt med bra fart, och dÄ kan en code göra jobbet. Precis som alltid sÄ gÀller det att lÀra sig seglets begrÀnsningar.
Jag har sett siffror dÀr man med riktigt bra utrustning, och 2.5 tons kraft i fallet, har seglat AWA pÄ 29 grader i lÀtt vind. Det Àr 5 grader lÀgre Àn dikt bidevind. I sann vindvinkel kanske detta innebÀr att man gÄr 10 grader lÀgre pÄ havet, men rejÀlt mycket snabbare.
![Code 0 Bavaria 42 Match Ille Moro]()
HÀr Àr ett exempel (Bavaria 42 Match Ille Moro) dÀr man valt att lÀgga i land genuan för att sÀnka sitt mÀtetal. I stÀllet har man sytt upp en code 0 som man försöker anvÀnda i det lÀtta registret. I just det hÀr fallet fungerade det nÀstan. PÄ vÄrtrÀningen i Son (ovan) nÀr det var superlÀtt sÄ lyckades man hÄlla fart i bÄten nÀr mÄnga andra stod helt still. Men under EM, nÀr det verkligen gÀllde, sÄ hade man det grymt svÄrt i det lÀtta registret och hade verkligen behövt en genua.
2. Man kan strunta i spinnakern
En code kan vara ett bekvÀmt segel, men den ersÀtter inte en spinnaker eller lÀnsgennaker. Man kan lÀnsa, men mÄste dÄ segla ganska branta vinklar (eller saxa). SÄ lÀgg lite tid pÄ att förstÄ nÀr seglet funkar riktigt bra. Och nÀr det inte funkar alls. HÀr kan man prata med andra som seglar liknande bÄtar som kanske har erfarenhet av hur man kombinerar en bra segelgarderob.
3. En code zero Àr alltid en code zero
Som vi sett ovan sĂ„ finns det mĂ„nga varianter som fungerar pĂ„ olika sĂ€tt. Och alla segelmakare har sina egna idĂ©er om namn, material och funktion. Det viktiga Ă€r hur den fungerar pĂ„ just din bĂ„t. Och nĂ€r nĂ„gon berĂ€ttar att âjag har en code beroâ sĂ„ brukar jag anta att det kan vara vad som helst som sitter pĂ„ en rulle :-)
4. En code âkostar mer Ă€n den smakarâ
FrĂ„n början uppfanns codan för att lura mĂ€treglerna. SĂ„ Ă€r det inte lĂ€ngre, utan alla mĂ€tregler har uppdaterats och bedömer seglet ganska rĂ€ttvist. Om det Ă€r vĂ€rt âstraffetâ beror sĂ„ klart pĂ„. Har den ett smalt anvĂ€ndningsomrĂ„de och blir liggande i sĂ€cken sĂ„ kommer man oftast att fĂ„ betala med sitt mĂ€tetal. Har man funderat pĂ„ hur den skall anvĂ€ndas och anvĂ€nder den offensivt kan den vara ovĂ€rderlig â och fantastiskt kul.
5. Designen Àr inte sÄ viktig (vs yta)
Det viktigaste Ă€r att ha en code (nĂ€r andra inte har det)? Det har varit svĂ„rt att se skillnader mellan olika designer, men en code har en tydlig sweet-spot (förhĂ„llande dĂ„ den funkar optimalt) som man bör förhĂ„lla sig till. Och det kan lĂ€tt diffa 20-30% i fart mellan olika designer i exakt samma förhĂ„llande nĂ€r man hamnar utanför sin sweet-spot. Sedan Ă€r ju yta alltid braâŠ
