Code sails demystified

Under de senaste åren så har så kallade codesegel gått från att vara renodlade racingsegel för jorden runt-race till att bli något som sitter på allt fler vanliga båtar. Både på kappseglare men även båtar som gillar att äta distans när de cruisar.

Framförallt är det väl trenden mot fockbåtar som har drivit fram behovet. När man faller av så är det svårt att kontrollera formen på en högskuren fock, samtidigt som man har behov av mer yta. Då har man behov av ett segel som är en kombination av en genua och en genanser/spinnaker.

Men det råder också förvirring kring seglen, deras namn och hur de används. Som seglare är det ibland svårt att sätta sig in i alla begrepp och det är inte helt ovanligt att förväntningarna blir lite för höga.

Jag har ju tidigare skrivit en artikel om undanvindssegel på VO70, men den här gången tänkte jag fokusera lite mer på vanliga båtar.

På Blur har vi valt en Code 0. Läs mer om varför och hur den är är gjord här.

Olika segelmakare har ju olika sätt att namnge sina segel. Ovan en översikt över hur North gör. I det högra diagrammet har man försökt lägga in C0-C2, dvs code 0 till code 2.

Här verkar många generalisera, och jag tror att det är ganska vanligt att man refererar till code 0 eller code zero för alla dessa segel. Det låter väl cool antar jag. Världen är dock inte riktigt så enkel och det kan skilja mycket mellan båtar, mätregler, material och design.

Förvirrande? Visst är det. Så det är viktigt att man har en bra dialog med sin segelmakare.

Siffrorna på code-seglen referera väl i första hand till djupet på seglet och därmed vilka vindvinklar och styrkor det är avsett att användas för. Även halvbredden, som ju hänger ihop med djupet, varierar med seglen.

Code 0 (eller code zero) är den planaste varianten som används i relativa vindvinklar AWA 45-80. Code 0 görs alltid i laminat. Någonstans har jag sett en tumregel som säger att det måste vara laminat om man skall segla brantare bogar än AWA 65 för att seglet inte skall deformeras. Lasterna blir ju mycket större när man skall segla högt mot vinden.

Typiskt är halvbredden på en riktig code 0 mellan 55 och 65% av underliket.

Code 1 är en lite djupare variant som vanligtvis designas för vindvinklar AWA 65-95. Här kan det skilja ganska mycket mellan olika material vilket vi kommer tillbaka till. Halvbredden ligger oftast mellan 65 och 75% av underliket.

Code-segel i olika mätregler

Låt oss titta lite närmare på halvbredden. Förutom att den hänger ihop med formen, så styr den också hur seglet bedöms i olika mätregler.

I SRS för standardbåtar finns följande definition av undanvindssegel. Håller man sig innanför detta så händer ingenting med mätetalet. Går man utanför detta måste man skaffa mätbrev.

G.3.2 GENNAKER OCH SPINNAKER
Följande gäller om båtdatabladet inte anger annat:
a) Halvbredden ska vara minst 65 % av underlikslängden.
b) Duken i seglets huvuddel ska vara av icke aromatisk polyamid (t.ex. nylon).

För mätbrevsbåtar definieras en gennaker enligt nedan.

C.4.3 GENNAKER
a) ANVÄNDNING
En gennaker:
i) ska vara satt flygande.
ii) ska vara halsad till skrov eller bogspröt vid eller för om förtriangelbasens främre mät­punkt och ska, om SRS-mätbrevet inte anger annat, ha halshornets infästnings­punkt i båtens centrum­plan. Se även ”FB” i Appendix 3 – Teckenförklaringar samt KSR 54 Förstag och försegels hals­horn.
iii) får halsas med en lina mellan halshornet och infästningspunkten och ingen annan anord­ning får påverka linan eller halshornet.
iv) ska inte spiras med spirbom.

Observera att det inte finns bestämda gränser för vad som är vad, utan en code kan vara 55%, 65% eller 75% (eller vad som helst). Rent praktiskt så blir gränsen för när en code kostar på mätetalet samma som ovan, dvs 65% och nylon. Men rent generellt så bedöms seglen så bra det går baserat på mått, material och hur stor skillnad de gör för prestandan.

Gränserna kan mycket väl flyttas från år till år, så fokusera hellre på det som är rätt för din båt än vad regeln säger.

I NorLYS har man valt att ha en tydligare definition, och man är också tydliga med hur mätetalet påverkas.

Code Zero: Asymmetrisk spinnaker som er konstruert for â brukes til kryss eller seiling høyt mot vinden uten å være lisset til stag. Forlikslengden skal være minst 5% lengre enn akterlikslengden og halvbredden skal være lik eller større enn 55% og mindre enn 75% av fotbredden.

Code Zero er tillatt og måles inn som en asymmetrisk spinnaker. Dersom båten er utstyrt med kun kryssfokk, gis tillegg på 0.02 og dersom den er utstyrt med genoa, gis et tillegg på 0.01.

I DH skall halvbredden vara mellan 65 och 75% av underliket. Måtten avgör hur en code påverkar mätetalet.

I ORCi behandlas code-segel med en halvbredd på mellan 65 och 75% på ett speciellt sätt när mätetalet räknas ut.

Asymmetric spinnakers are now allowed to have AMG >= 0.65 ASF. An asymmetric spinnaker with AMG between 0.75 and 0.65 ASF will be considered a “Code Zero” and have a special treatment in the VPP run.

Värt att notera är att straffet för en code är relativt litet. Eftersom ett VPP vet när seglet sitter uppe, så “betalar man bara när den används”. Det innebär att mätetalet på kryss/läns inte påverkas alls om man har en code i garderoben.

I IRC måste halvbredden vara minst 75% för att seglet skall få räknas som ett undanvindssegel, vilket gör det svårt att åstadkomma en riktigt code 0. Det leder också till en del skumma designer där man har akterlik som bara står och fladdrar för att seglet skall kunna mäta in.

Inte helt enkelt alltså. Och dessa gränser ändras också när reglerna uppdateras. Trenden just nu verkar vara att tillåta smalare och smalare code-segel. Dessutom straffar man dem inte lika hårt som förr utan oftast fördsöker man bedöma dem så rättvist det går.

För att hålla regelmakarna på tårna så utvecklas det ju hela tiden nya typer av segel. Här en “quad code” med dubbla skot. Man menar att den ger mindre motstånd och att twisten är lättare att kontrollera. Men jag är inne på att det mest är en gimmick.

Material

För en riktig code 0 som man vill kunna använda högre än AWA 65 så måste man ha laminat. Här finns det precis som på kryssegel många varianter beroende på segelmakare. Vill man slå på stort och har en VO70 så är 3Di eller Cuben bra (och ganska dyra) alternativ.

En annan sak som är viktigt är att ha en ordentlig kabel i förliket och bra möjligheter att spänna upp denna rejält. Det innebär antingen fallås eller fall med 2:1-utväxling och bra avlastade. För att få ut full funktion och kunna gå högt så måste man kunna spänna upp förliket riktigt riktigt hårt.

När det gäller peke så är längden inte så viktig. Så klart är förlikslängden viktig för prestanda, men på ett givet mått så är skillnaden på att halsa det precis framför förstaget eller en meter framför väldigt liten. Ofta räcker det med en konstruktion som gör att rullen går fri från företag och pulpet.

För en code 1 så är materialvalet lite klurigare. Nylon är väl vanligast och ger ett prisvärt segel. Men när man pressar det så har det svårt att hålla formen.

Ett alternativ kan då vara vävd polyester som blir formstabilare.

Ett tredje alternativ är laminat här också vilket ger ännu bättre stabilitet. Här är ett exempel i Aramid. Men det blir så klart dyrare och kan kosta mer även mätetalsmässigt.

Det finns alltså många olika sätt att designa och sy ett ett code-segel så det är viktigt att ha en dialog med sin segelmakare.

Här är en video där Anders Lewander visar hur man använder seglet. Jag är väl inte helt överens med Anders när det gäller prioritertingarna, och det är nog många som väljer en “riktig gennaker” först innan man skaffar en code.

5 missuppfattningar om codesegel

1. Man kan kryssa med dem
Många tror att en code kan ersätta en lättvindsfock eller genua som kryssegel. Så är det inte riktigt. Med riktigt bra utrustning för att sträcka upp förliket så kan man komma riktigt nära, men på de flesta normala båtar har man svårt att ta höjd. Men i lätt väder kan det det ju vara smart att gå lågt med bra fart, och då kan en code göra jobbet. Precis som alltid så gäller det att lära sig seglets begränsningar.

Jag har sett siffror där man med riktigt bra utrustning, och 2.5 tons kraft i fallet, har seglat AWA på 29 grader i lätt vind. Det är 5 grader lägre än dikt bidevind. I sann vindvinkel kanske detta innebär att man går 10 grader lägre på havet, men rejält mycket snabbare.

Här är ett exempel (Bavaria 42 Match Ille Moro) där man valt att lägga i land genuan för att sänka sitt mätetal. I stället har man sytt upp en code 0 som man försöker använda i det lätta registret. I just det här fallet fungerade det nästan. På vårträningen i Son (ovan) när det var superlätt så lyckades man hålla fart i båten när många andra stod helt still. Men under EM, när det verkligen gällde, så hade man det grymt svårt i det lätta registret och hade verkligen behövt en genua.

2. Man kan strunta i spinnakern
En code kan vara ett bekvämt segel, men den ersätter inte en spinnaker eller länsgennaker. Man kan länsa, men måste då segla ganska branta vinklar (eller saxa). Så lägg lite tid på att förstå när seglet funkar riktigt bra. Och när det inte funkar alls. Här kan man prata med andra som seglar liknande båtar som kanske har erfarenhet av hur man kombinerar en bra segelgarderob.

3. En code zero är alltid en code zero
Som vi sett ovan så finns det många varianter som fungerar på olika sätt. Och alla segelmakare har sina egna idéer om namn, material och funktion. Det viktiga är hur den fungerar på just din båt. Och när någon berättar att “jag har en code bero” så brukar jag anta att det kan vara vad som helst som sitter på en rulle :-)

4. En code “kostar mer än den smakar”
Från början uppfanns codan för att lura mätreglerna. Så är det inte längre, utan alla mätregler har uppdaterats och bedömer seglet ganska rättvist. Om det är värt “straffet” beror så klart på. Har den ett smalt användningsområde och blir liggande i säcken så kommer man oftast att få betala med sitt mätetal. Har man funderat på hur den skall användas och använder den offensivt kan den vara ovärderlig – och fantastiskt kul.

5. Designen är inte så viktig (vs yta)
Det viktigaste är att ha en code (när andra inte har det)? Det har varit svårt att se skillnader mellan olika designer, men en code har en tydlig sweet-spot (förhållande då den funkar optimalt) som man bör förhålla sig till. Och det kan lätt diffa 20-30% i fart mellan olika designer i exakt samma förhållande när man hamnar utanför sin sweet-spot. Sedan är ju yta alltid bra…